Chefen.
I helgen ska vi bara få vara Matilda och Tobbe.
Vi åker ner till syster, man och lill hjärtat Harry och hälsar på.
Vi åker ner till syster, man och lill hjärtat Harry och hälsar på.
Ska bli så underbart, har inte setts ordentligt på så länge. Och jag har inte kunnat krama Harry på riktigt sedan jag bröt benet, dels för att han varit lite rädd för mig (inte så konstigt, med alla skruvar, rullator, rullstol och kryckor) och dels för att det varit så svårt då jag varit rörelsehindrad. Så jag LÄNGTAR verkligen efter honom!
Och så ska vi få vara bara Matilda och Tobbe, inte mamma och pappa. Och man behöver det ibland, få komma iväg och tanka lite energi. Så man kan komma tillbaka till sina skatter med ny energi och dela med dem.
Mamma ska vara med barnen och de ser så framemot det. Sebbe ska både på fotbollsträning ikväll och imorgon är det idrott på skolan, så det är en del som måste med. Jag har skrivit två lappar till mamma så hon inte ska missa någonting, hihi. Sådan är jag. Jag vill ha ordning och reda och saker på mitt sätt. :)
Sedan vet jag att mamma inte följer det jag säger ändå så det spelar egentligen ingen roll hihi.
Men bara för att så gör jag det ändå, så hon och Cilla kan få fortsätta kalla mig för "Chefen" som jag hetat sedan jag var liten.
Undra varför? ;] ha ha ha.
Hoppas ni får en härlig helg, det hoppas jag vi kommer få och barnen med mormor också :]
Första läxan.
Han är så duktig och jag är så STOLT över honom.
När jag var 6 år kunde jag inte alls skriva, och än mindre läsa. Och han är jätteduktig på allt sånt.
Det måste han fått efter Tobbe, för jag har alltid varit usel i skolan. (Förutom på Engelska, Psykologi o Religion).
Det måste han fått efter Tobbe, för jag har alltid varit usel i skolan. (Förutom på Engelska, Psykologi o Religion).
Mitt hjärta svämmar över av kärlek till min älskade son. Han är så duktig, känslig och klok. Och han är samtidigt som en liten tonåring, tjurar och är sur och himlar med ögonen åt mig.
Men de ögonblicken då han tar min hand, och kryper upp i min famn och säger att han älskar mig slår alla tonårs fasoner what so ever. Mitt lilla hjärta som blivit så stor.
Migrän.
Igår fick jag ett av mina migränanfall igen. Det började redan när jag vaknade, kände att det var på gång.
Tog några tabletter, men de hjälpte inte.
Åkte in o tränade innan jobbet, men det blev bara värre.
Sedan hade jag telefon hela förmiddagen, jag hörde knappt vad kunderna sa för det bara skar som knivar i huvudet innanför höger öga. Samma ställe som alltid.
Åt lunch, tänkte att det kanske blir bättre. Men efter lunch gick det inte längre, jag kände mig helt groggy och hade så ont så jag inte visste var jag skulle ta vägen.
Åkte hem och somnade rätt snabbt, sov till 17.45 då det var middag. Tyvärr var inte smärtan det minsta borta då heller, det skar som knivar hela kvällen.
Idag är migränen fortfarande kvar, men inte alls lika illa som igår. Mina förhoppningar är att den är på väg bort nu.
Det vore skönt, för jag orkar inte ha ont hela dagen igen.
Den som inte har haft migrän kan inte föreställa sig hur vidrigt det är. USCH!
Tog några tabletter, men de hjälpte inte.
Åkte in o tränade innan jobbet, men det blev bara värre.
Sedan hade jag telefon hela förmiddagen, jag hörde knappt vad kunderna sa för det bara skar som knivar i huvudet innanför höger öga. Samma ställe som alltid.
Åt lunch, tänkte att det kanske blir bättre. Men efter lunch gick det inte längre, jag kände mig helt groggy och hade så ont så jag inte visste var jag skulle ta vägen.
Åkte hem och somnade rätt snabbt, sov till 17.45 då det var middag. Tyvärr var inte smärtan det minsta borta då heller, det skar som knivar hela kvällen.
Idag är migränen fortfarande kvar, men inte alls lika illa som igår. Mina förhoppningar är att den är på väg bort nu.
Det vore skönt, för jag orkar inte ha ont hela dagen igen.
Den som inte har haft migrän kan inte föreställa sig hur vidrigt det är. USCH!
Mardrömmar.
Sedan ett år tillbaka ungefär förföljs jag av mardrömmar.
De är ofta olika, men de handlar i princip om samma sak.
Jordens undergång.
Inatt var ännu en av dessa mardröms nätter. Jag vaknar rädd och förvirrad, och det känns så verkligt.
Inatt drömde jag att jorden skulle gå under nu på Lördag, 22 Sept.
Eller inte själva jorden, utan bara alla människor på jorden denna gång.
Det skulle börja med ett stort åskoväder på fredag och på lördag skulle åsk ovädret kulminera. Och alla människor skulle förintas.
Det konstiga var att det var bara jag som var livrädd, jag har fortfarande känslan kvar.
Alla andra hade liksom förlikat sig med att vi skulle dö.
Usch, jag vill inte ha dessa mardrömmar längre. De skrämmer mig och de är så verkliga. Jag kommer ha ont i magen hela dagen idag.
De är ofta olika, men de handlar i princip om samma sak.
Jordens undergång.
Inatt var ännu en av dessa mardröms nätter. Jag vaknar rädd och förvirrad, och det känns så verkligt.
Inatt drömde jag att jorden skulle gå under nu på Lördag, 22 Sept.
Eller inte själva jorden, utan bara alla människor på jorden denna gång.
Det skulle börja med ett stort åskoväder på fredag och på lördag skulle åsk ovädret kulminera. Och alla människor skulle förintas.
Det konstiga var att det var bara jag som var livrädd, jag har fortfarande känslan kvar.
Alla andra hade liksom förlikat sig med att vi skulle dö.
Usch, jag vill inte ha dessa mardrömmar längre. De skrämmer mig och de är så verkliga. Jag kommer ha ont i magen hela dagen idag.
Höstens vill ha - Jackor
Båda från G-star.Att vilja men inte kunna...
Igår var jag på gymet innan jobbet. Gick på bandet och cyklade.
På kvällen var jag ute på en härlig prommis med A. (Det var förövrigt en underbar höstkväll, luften var rätt varm och solen sken och vi gick en sväng längs älven, där jag aldrig gått förut. Det var så vackert!) och sedan gjorde jag mina övningar hemma (benböj, tåhävn, utfall...). Det kändes riktigt bra igår!
Idag däremot kan jag knappt gå. Det ilar och värker i hela benet, det känns som någon sticker mig med en kniv varje steg jag tar.
Antar att gårdagens träning och promenad blev för mycket för mig och mitt ben.
Det är så sjukt jobbigt att inte kunna träna som man vill, att vilja så mycket men att inte kunna.
Inser att det kommer ta tid innan jag kan träna någotsånär som jag gjorde innan.
Jag kommer aldrig kunna springa ett marathon lopp sa min doktor, vilket gjorde mig lite ledsen. Det var ju ett av mina mål, att springa ett marathon innan jag fyllder 40...
Men jag kommer kunna göra en hel del annat, men jag kommer ju aldrig någonsin att bli som innan...
Höstens vill ha - Skor.
Utslagen hjälte ;]
Igår var jag till sjukgymnasten igen, gick igenom mina övningar och lade till några fler.
Så igår kväll när vi handlat och lagt barnen så körde jag igenom mitt träningsprogram, och Tobbe tänkte att han också skulle börja, så vi kan peppa varandra och verkligen göra det. I Lördags när jag tränade så satt barnen o T i soffan o åt godis, och det är inte vidare peppande ;) hihi.
Hursom när T gör någonting så gör han det fullt ut, istället för att börja lite långsamt. Nej han kör på som när han tränade innan och tror att han orkar lika mycket som förr, men det slutar med att han mådde illa resten av kvällen ha ha :) Min älskade man ♥
Alex 4 år ♥
I Söndags fyllde min lilla älskade Alex 4 år ♥
Lägger in bilderna från min mobil, kommer göra ett längre inlägg framöver :)
Leila Lindholm
Älskar min nya fina hylla i köket där mina Leila böcker står.
Lade ut bilden på hennes fb sida, och gissa vad? Jag fick en kommentar av henne (nu är det inte säkert att det var hon som skrev men jag tror det ;] )
Hursom... Innan jag hade hennes böcker kunde jag knappt baka bullar. Mamma fick en jul komma hem till mig o hjälpa mig baka lusskatter för jag hade ingen aning (detta ska observeras att det var innan jag fick barn!) hur man gjorde.
Men efter att fått hennes bok "A piece of cake" så började jag älska att baka. Allt man gör där ur blir bra! Och alla som känner mig vet ju att jag ÄLSKAR att baka numera.
O det är Tack vare henne, hon är en stor ispirationskälla.
Lade ut bilden på hennes fb sida, och gissa vad? Jag fick en kommentar av henne (nu är det inte säkert att det var hon som skrev men jag tror det ;] )
Hursom... Innan jag hade hennes böcker kunde jag knappt baka bullar. Mamma fick en jul komma hem till mig o hjälpa mig baka lusskatter för jag hade ingen aning (detta ska observeras att det var innan jag fick barn!) hur man gjorde.
Men efter att fått hennes bok "A piece of cake" så började jag älska att baka. Allt man gör där ur blir bra! Och alla som känner mig vet ju att jag ÄLSKAR att baka numera.
O det är Tack vare henne, hon är en stor ispirationskälla.
Min fotbollskille :)
Mitt stora hjärta spelade sin första fotbollsmatch förra helgen, i ösregn... Men lika glad var han ändå.
Min älskade unge!
Knackelibang...
Nu är nästan hela första arbetsveckan med heltid avklarad, och hjälp vad den gått fort!
Det har varit mycket att göra på kvällarna också, men lekstugebyggning, gräsklippning och bakning inför kalaset på Söndag.
Igår var jag och mina tjejer fr jobbet hos E i hennes stuga o firade hennes födelsedag. En supermysig kväll med mycket skratt.
Medan jag var borta så hade T byggt ihop vår nya möbel i hallen, sååå snygg :) Den kommer också smälta in när vi i vinter ska renovera hallen och allting kommer bli ljust och fint (dvs bort med all hemsk furu!)
Förövrigt så känner jag mig väldigt nöjd med livet just nu. Allting kommer liksom tillbaka till mig och jag älskar det.
Det enda som inte kommer tillbaka så lätt är min forna kroppsform, usch och fy! Men det får ta tid, jag får försöka nöja mig med hur jag ser ut just nu. Och försöka förstå att jag inte är 17 längre och att jag har fått två barn och nu dessutom suttit helt still i 6 månader. Men känner jag mig själv rätt så är det inte så lätt.
Det är lätt att säga, lätt att skriva men av någon anledning svårare att få in i sitt huvud.
Det är lätt att säga, lätt att skriva men av någon anledning svårare att få in i sitt huvud.
