Jag har syndat...

Igår vägde jag mig, jag har tappat 7 kilo på fem veckor. Det känns verkligen super kul.
Så igår innan Babysimmet bestämde jag mig för att synda.
Jag och Tobbe åkte till Skönsmon och åt PIZZA.
Åhhh det var så underbart gott, jag njööööt av måltiden.
Men jag orkade äta upp typ halva pizzan, och sedan mådde jag illa hela kvällen. Så jag ångrade mig en aning, men hur som helst så var det vääääldigt mumsigt. :)


Men det var bara en synd, så nu är det tillbaka till verkligheten igen, så jag kanske kan tappa iaf 3 kilo till, då har jag gått ner 10.


Ikväll ska vi till Wilmer med familj, alla bäbisar och föräldrar ska grilla och mysa ikväll. Ska bli super kul!


Gotta leave.


Tandblekning och skräckfärd.

Igår var det VIP hos Kismet. Hon fyllde 32, nej 23 menar jag :)
Det blev mycket snack om tandblekning, Mr M och diverse möööörka pojkar (det var mest Hannah som snackade om det, samtidigt som hon polerade sin nya mobil frenetiskt ;]). Hur som helst var det inte särskilt rumsrent :)
Vilka otroligt härliga arbetskompisar jag har, de är verkligen det bästa med mitt jobb. De är världens roligaste, sjukaste och snällaste. I looooooove them!

Sedan fick Ausa, Hannah och jag skjuts hem av Carin the freak!!!!! Vilken skräckfärd alltså!
Först åkte vi på en raggar-runda ut till Timrå och skjutsade hem Hannah. Carin är verkligen hetsig när hon kör bil, jag och Ausa var liiiiv rädda. Det var väl okej på motorvägen, men sedan när vi åkte in på någon liten gata så... ja kvinnan har inte mycket till lokalsinne, och gasar som en tok.
Sedan skulle vi skjutsa hem Ausa till Korsta, du kan svänga höger nästa säger Ausa. Då är vi alldeles efter Gärdet, vid den nya rondellen. Och ja... Carin tar verkligen Ausa på orden där och börjar svänga höger, det var bara det att vi inte KOMMIT TILL RONDELLEN ÄNNU!!!! Hon höll allvarligt på att köra rakt ner i det stora sumphålet som är där. Det var inte många millimeter ifrån, jag trodde att jag skulle få en hjärtattack, och Ausa var alldeles svettig.
Puh, det var verkligen en skräckfärd, jag är glad att jag överlevde.

Angående Mr M då... Jag förstår inte hur alla kan vilja sleep around med den mannen???!!! Vad ser de hos honom???!!! Eller förresten, jag vill nog inte veta det. Jag mår illa av att tänka på honom, uhääääeee.

Igår var det verkligen hårt att ha ett nyårslöfte gällande kaffebröd. Kismet hade bakat värsta mumsiga kladdkakan, Daimkakan och en mintkaka. De såg verkligen mumsiga ut, men jag satt där och sörplade på mitt kaffe. Medans alla andra satt och njöt och frestade mej bäst de kunde.

Nu ska jag bege mej till jobbet snart, sista dagen på veckan igen. Tiden går så sjukt fort att man blir mörkrädd.
Och Sebben är så otroligt duktig på att gå nu, han har verkligen mycket roligare på dagis nu, och han är världens sötaste när han går runt i sina nya nike-pjucks :)

Värdelöst meningslös...

Det är så jag känner mig. Jag känner mej ledsen, men vet inte riktigt varför. Känns som jag bara vill gråta.

När jag kommer hem från jobbet finns det så mycket som jag skulle kunna göra. Typ städa o diska göra fint o greja på, men vad gör jag? Jag sitter o glor på teven och sitter här som en idiot. Jag orkar inte ens bry mej.
Känner mej så trött, och slut.
Är så less på att konstant vara små förkyld, är typ frisk en vecka sedan blir jag förkyld igen. Så har det varit ända sedan jag varit liten....

Oxå kom ju en väääldigt trevlig överraskning i posten idag... INTE.
Det kom en fucking räkning på en sak, som när jag anmälde mig på det inte stod ett dyft om att det kostade pengar, och nu kommer en bajs räkning på 300 spänn! JAG HATAR RÄKNINGAR.
Jag vill verkligen ha ett heltidsjobb snart, jag har fan inte råd att göra ett skit på bara en halv lön. :[

Oxå har jag en så stoooor och enorm längtan att få åka utomlands, bara sola och bada i en vecka eller två.
Och bara njuta av livet, helst skulle jag vilja åka med min älskade son och man, men hur ska vi ha råd med det?
Jag önskar verkligen att jag var rik, att jag hade mycket cash, eller att jag vann på lotto eller nåt.
Igår var det en fellow som hade vunnit 101 miljoner!!!! ah, varför har jag aldrig tur i spel ?

Jag sitter här och stirrar ner på min mage, den är ful. Jag hatar den. Det är som en stor degklump.
Den dallrar när jag går, jag hatar den. Varför vill den inte försvinna? Vart har de 6 kilon jag tappat försvunnit ifrån???
Inte är det ifrån degklumpen iallafall. Skulle vilja ta en stor kniv och bara skära bort den, eller fettsuga den....
HATAR DEN!!!!! Jag mår riktigt illa av att se den. usch.
-
Snart ska jag iallafall hämta skatten i mitt liv. Min älskade bebbe Sebbe. Han är så fin och så underbar.
Han har världens finaste personlighet, och jag är så otroligt stolt över honom.

Min lilla stjärna.♥

Hoooooooooot.

ahhh jag tror att jag svettas ihjäl. Egentligen ska man duscha efter man klätt på Sebbe och lämnat honom, för man blir så himla svettig.
Och när man kommer hem så är det ju världens varmaste lägenhet, plus att jag är förkyld igen så jag svettas ihjäl.
ahhh jag hatar att svettas.

Ikväll ska vi ha inskolningssamtal, får se hur det går. Både jag o Tobbe är dåliga på sånt där, och när man är förstagångs förälder känns det som man inte fattar någonting av någonting ungefär.
När man lämnar o hämtar känner man sig nästan ivägen, man vet liksom inte riktigt hur man ska bete sig...

Anyway, här är det jag shoppade igår, plus Sebbes nya skor som vi köpte i Söndags, för halva priset. Så fina!

     

Det roligaste med att shoppa byxorna igår, var att jag hade TRE jeans storlekar mindre än innan jag fick Sebbe.
Men jag förstår ändå inte hur man får bort mamma magen???!!! Den är där som en stor klump, och den stör mej.
Jag hatar den och jag mår illa när jag ser den, usch.

Nu ska jag åka till jobbet, klarar inte av att gå ner idag, då kommer jag bara svettas ännu mera....

Shop 'til you drop.

ahhh så är fallet. Idag  har jag gjort av med mucho money. :/
Köpte ett par ur-snygga byxor/jeans. Ett par super snajsiga skor och en fin liten blus (sistnämnda för ett presentkort), men det var tyvärr bara dyra saker. Men I NEEDED AND WANTED IT!

Har varit hemma med Seb idag, fick hämta honom 10.30 på dagis igår. Han hade ju som skrivet inte sovit, och när de gick ut o lekte hade han bara lagt sig på gräset och somnat, min lilla cutie pie :)

Så idag har jag dragit runt honom i vagnen på stan, han mår bra idag igen som tur är.

Ska lägga ut kort på mina nyinköpta saker imorgon :) Nu ska jag laga lite middag.

Tänkte göra en pytt, med squash, skinka, champinjoner och paprika, med ett stekt ägg till :)

ZzzzZZzzz

ahhhhhhh. Jag är helt slut. Vilken natt!
Sebbe har kanske sovit högst 2-3 timmar. Han har snorat och hostat. Ingenting man gjort har hjälpt utan han har bara gråtit och gråtit.
Han var så liten o trött när jag lämnade honom på dagis, de kommer säkert ringa senare, för han kommer säkert få feber igen.
Det är en himla envis förkylning, men så är livet på dagis :[
Jag är så enormt trött, jag kan ju bara föreställa mig hur trött lill älsklingen måste vara :[

Bilder på älsklingen.

 Sebbe på en av sina favvo ställen.

image49 Coolast i stan.

 Vackrast!

 Mamman och Sebben.

 Sebbis på promenad :)

 Mini datahackern!


Smells that brings back memories.

Lukter, som bara finns där helt plötsligt. Hur de kan få en att minnas en massa saker.
Minnas någonting man gjort, eller något speciellt ställe man varit på.

Idag har jag på mig just en sådan parfym, en parfym that makes all these memories come to life.
I remember when I first go to smell it.
I was visiting my sister in London, it was springtime and I was just living life as it should.
One of her housemates smelled so nice, her name was Ange. (or Ernst as dad used to say).
I just had to go buy it, we went in to Oxford Street, and I bought it at Harvey Nichols.
Later, when we went to Heathrow, they had the exactly same fragrance for half price :)

Jag kommer aldrig glömma den resan, när vi var ut på Redback, och Cilla var så så full, hon bara satt där på bussen "hem" med sitt roliga hår, och den frisyr hon alltid får när hon är sådär riktigt full. hah.
Och Solmaz, när hon gick i sina söta skor, som var någon storlek för stor, men hon hade ju fått dem billigare ;)
Hon gick där, och såg ut som en söt liten pingvin, och jag, Nina och Daniel bara skrattade och skrattade.
Det kommer jag ALDRIG glömma :)

Men när jag tänker tillbaka på den tiden, och tänker på hur jag själv var. Hur jag betedde mig, speciellt när jag var på fest, när målet bara var att ALLA skulle bli så så fulla. Så känns det verkligen som att det var en evighet sedan.
Som att jag have lived a million lifetimes, and gone through so much. And that I've grown up. And that feels really good but at the same time, it scares me.

Ibland känns det som att jag inte har några vänner kvar, som att jag växte upp så fort. Som att de jag trodde var mina bästa vänner, nu inte ens finns i mitt liv längre.

Men det kanske blir så, man växer ifrån varandra, men kanske kan man också hitta tillbaka till varandra såsmåningom, när alla vuxit upp, när alla har gått vidare från ett visst stadium.

När jag var ut med mina mamma-kompisar, så träffade jag en gammal vän.
Och jag fick bara så ont i magen när jag såg henne. Och när jag pratade med henne blev det ännu värre.
Hon är verkligen kvar där på ruta ett, hon är kvar i livet vi levde när vi alla var 18.
Hon är verkligen så långt ifrån min värld som man någonsin kan vara, och när jag ser på henne då känner jag att;
Fan vilken tur jag har.
Att jag har funnit vem jag är, att jag har min älskade "man", att jag har en underbar liten son och att jag ändå vet var jag är på väg med mitt liv.

Och det sorgligaste är att hon verkligen tror, att allting bara är som förut. Att jag är samma person som förut, och att vi kan prata precis som vi brukade göra.
Vi tappade väl redan kontakten långt innan jag fick Sebbe, eller kanske i samma stund som jag blev gravid. När jag inte längre kunde följa med ut på krogen helg efter helg, för när jag tänker efter...
Ja då var det nog det enda vi hade gemensamt, att gå ut o dricka oss fulla.

Och när jag hade fått Sebbe, då hörde hon av sig en gång. Hon skulle komma och hälsa på en kväll, men hon kom aldrig. Hon hörde aldrig ens av sig, så mycket för den vänskapen?

När man får barn så visar det sig verkligen vem som är ens riktiga vänner, och jag är glad att jag idag vet vilka det är.

-

I Lördags gjorde Tobbe en sådan underbar sak. En sådan otroligt gullig och romantisk sak.
Han städade till på vår lilla inglasade balkong. Lade en fin duk på bordet, två filtar på stolarna, en blå till sig och en röd till mig. Tände en massa värmeljus, och sedan satt vi bara där hela kvällen och pratade.
Sådana saker är verkligen guld värda, han måste vara världens bästa kille. Och jag ÄLSKAR honom av hela mitt hjärta.

Nu ska jag snart åka och hämta min livs största kärlek, längtar så mycket efter honom. Min lilla Sebbis.

Cash...

Ja det önskar jag att jag hade en massa av just nu.

Har inte gjort särskilt mycket idag, ligger lite lågt nu såhär innan lön, då våra cash är rätt så slut.
Tur att barnbidraget kom igår, men sånt är livet som halvtids-arbetande småbarnsförälder.

Nu när det börjar bli vår, och man ser alla som påtar i sina trädgårdar, alla barn som leker i sandlådor, gungar osv.
Det är då som längtan att ha ett eget hus verkligen smyger sig på.
Jag vill verkligen ha det, och jag hoppas hoppas att jag får ett fast jobb snart, så att vi kan uppfylla våra drömmar.

Vår lilla familj.

Weekend.

Äntligen!!! Men denna vecka har ändå gått fort....
Det känns som att man inte hinner träffa Sebbe någonting nu när han är på dagis.
Jag saknar honom så det gör ont, och jag funderar vad han gör, som jag inte får se.


Han vaknade vid 6 imorse, så vi låg o gosade i 40 minuter innan vi gick upp. Tillslut fick jag tvinga honom att ligga kvar, han ville absolut upp o leka :) Men han var så mjuk, varm och luktade så gott.

Jag älskar hans underbara röst, och hans söta skratt.


Han är så otroooligt söt nu när han börjat gå, han ser ut som en lite fyll-gubbe som staplar omkring inne i lägenheten. :)

Jag ska alldeles strax åka o hämta honom, sedan ska jag hem o vika lite tvätt, sedan hämta min käre far, för att sedan visa en lägenhet för en äldre dam.
Eller egentligen vet jag inte hur gammal hon är, men eftersom de gjort om detta till plus område, så antar jag att hon iaf är 55.... Inte för att det är en äldre dam, men ändå. En äldre dam är väl runt 80, och det lät hon inte som när hon ringde igår.

Ja ja... Nu vill jag inte sitta här mer, jag vill hämta min älskling så vi kan pussas hela helgen. Min älskade lilla Sebbis bebbis :)


Kroniskt förkyld?

Ibland känns det nästan som att jag är kroniskt förkyld.
Jag blir förkyld, är förkyld en månad. Sedan brukar det vara ett uppehåll på ca en månad och så börjar det om... pust.

Nu tror jag att jag dragit på mig någon variant av Sebs förkylning. Jag var riktigt dålig igår, men släpade mej till jobbet eftersom jag inte hade någon feber på morgonen samt att jag inte har råd att vara hemma.
När jag sedan kom hem vid 13 tiden, så hade jag 39 i feber.
Var helt borta, och sov hela kvällen.
Nu mår jag faktiskt rätt bra, enligt feber termometern är min temp 35,5 :)
Så nu ska jag snart åka till jobbet :)

Jag har förresten gått ner 6kg nu med min bantning, men det känns som vikt-raset stannat av lite nu.... :[

Jag saknar Sebbe, kunde inte vara med honom alls igår, han är så söt nu när han börjat gå :) Min lilla gullunge!

Framsteg :]

Igår var vi ute i Fagervik, vi käkade lite middag och Tobbe fortsatte att laga bilen.
Jag satt o lekte med älsklings bubben min på golvet när han helt plötsligt reser sig upp och börjar gå!
Så duktig, o mamma blev så stolt.
Efter en stund tappade han balansen, o landade på blöjrumpan och utbrast som alltid; Mäh!

hihi han är så sööööt :]
Han reste sig upp totalt två gånger igår, och gick ganska mycket helt själv :)
Så snart är han nog igång på riktigt, min lilla bäbis håller på o bli en liten pojke... Åh jag älskar honom så!
Vad skulle jag göra utan honom, han är min stora skatt *Kärlek*

Nu sitter jag här och skall snart åka till jobbet, ta på mig mitt glada humör och jobba...
Har nyss lämnat Sebbe, han var så trött idag, vaknade inte förrän 07.20...

Han har kommit in i en puss-fas igen, jag älskar när han är inne i sina puss-faser. Min underbara lilla Sebbe!


I goda vänners sällskap.

Hade enormt trevligt i Lördags. Väldigt länge sedan jag hade en så rolig kväll.
Vi började på 1891 o delade på en flaska bubbel vin.
Sedan gick vi vidare till Oscar/Obar och delade på en flaska vin, som blev några till och en Irish Coffe.
En riktig syndar kväll med andra ord.
Men åh så kul vi hade. Tiden bara flög iväg och vi bara satt o surrade. Mest om våra barn förstås :)

Imorgon ska jag hämta Sebbe lite tidigare, oxå ska vi ner på staden och "fika" med gänget.
Det är verkligen världens bästa tjejer, de är helt underbara!

The sun is shining.

Så underbart väder ute idag.
Hade velat gå ner till stan o suttit o ätit lite glass... Och shoppat de skor som jag funderat över i en månad typ.
Men nu är vi ute i Fagervik, Tobbe lagar bilen och jag o Seb försöker roa oss själva, eftersom familjen är på Carros match.

Vill så gärna hitta ett hus i Fagervik, så fint o barnvänligt här. Inte alltför nära svärmor heller förstås :)
Det fanns 2 till salu nu, det ena var för litet, och det andra hade varit perfekt, om nu inte gården varit mini:[
Men å andra sidan så behöver jag ju ett fast jobb innan vi har råd med hus....

Var förresten och tränade oxå imorse, spinnade. Det är en sådan skön start på helgen.

Är jättehungrig nu, börjar få slut på recept ideér. Man vill ju inte äta samma samma jämt heller. O på helgen vill man ju att det ska vara extra gott...

Well, det får vara allting för idag.

Beaten.

Ja minst sagt. Jag är alldeles mör. Och jag har fått blåmärken samt att min arm är uppsvälld.
Jag blev nämligen spöad av Carin igår på Boxningen. Och om vi säger såhär, så är hon en aniiiing starkare än mig. ouch.

Idag är det förresten Fredagen den 13e.
Jag brukar vara rätt skrockfull, men sedan jag fick mitt körkort just en sådan Fredag så ser jag det mer som en lyckodag :]

Jag skulle shoppa idag, men hittade bara en topp... Ville ha jeans o skor. Åhh jag har hittat ett par super snygga nike-sneaker. Gotta have them!!!!

Nu ska jag mata bäbisen min. Han är så go!!!

Mamma-träff.

På Lördag ska vi äntligen träffas igen, mamma gänget!
Vi ska ut på stan o dricka lite vin o surra. Längtar!

Har haft det så enormt stressigt på jobbet idag, har så ont i huvudet nu. pust.

Nu ska jag åka o hämta min lilla sötnos, och sedan laga lite lax till middag.

Foton :)

 Freddy is outstanding som Caroline Af Ugglas!

 Kussarna som The Ark :)


 Jag o Tobbe hos farmor på påskafton.

image45

Cilla,mamma och jag innan festen. Synd bilden blev så suddig :[

image46

Min älskade lilla Sebbis, överlycklig över att fått ett påsk-ägg :)


Windy.

Hua vad det blåser idag. Höll på att blåsa bort på väg till och från jobbet.
En sak jag funderade på när jag gick där, och mitt hår verkligen blåste åt alla möjliga håll...
Hur kan det komma sig att alla andras frisyrer inte rör sig ur fläcken, medans då min blåste överallt?
Har de en liter spray i håret, är det jätte skitigt eller är det bara så att de har ett stilla-liggande hår?
Anyhow... så är det orättvist.

Jag känner mej hoppfull idag, jag hoppas hoppas hoppas. Och jag ber till Gud att han ska hjälpa mig.
Vad jag hoppas och ber om, vill jag inte berätta riktigt än. Kanske kommer jag aldrig skriva det heller.
Men jag hoppas hoppas att det skall slå in...


Gotta leave, måste åka o handla, sedan diska, hämta Sebbe o laga food till Tobbe kommer hem.


Min underbara släkt.

Vi var då på Kickis 50 års fest och Jennys 25 års fest i Söndags.
Det var så himla roligt. Alla är så underbart snälla och fina.

"Små tjejerna" hade gjort en show, de var helt underbart duktiga allihopa.
Små tjejerna o små tjejerna, de är inte så små längre.
De är 12,15,16 och 17 år gamla. Jag kan inte förstå att tiden går så fort.
Det känns som igår som de var små tjejer, som sprang omkring och lekte och tjoade.
De har blivit så stora, och de är så himla fina allihopa.
Jätte fina i sättet, och de är otroligt vackra allihopa. Jag känner mej stolt över att få vara deras kusiner.
Och mormor måste känna sig stolt över att ha så underbara barnbarn.

Och alla mostrar och morbröder med respektive, de är också världens bästa.
Även om man inte träffat dem på jääääätte länge så kan man bara vara sig själv, och bara prata.
Det är otroligt att mormor och morfar fick så många (de fick 11 barn!) välskapta och underbara barn.
Alla är så fina på sitt sätt, mormor och morfar måste vara super bra på att uppfostra sina barn.

Ingen tänker på sig själv, utan ser alltid till alla andra i första hand, jag önskar verkligen att alla hade en så fin släkt som jag har. Jag är så otroligt stolt över att tillhöra Stens släkten.

Och lilla fina Olle. Han måste vara den gulligaste kille i hela världen. Han är så snäll och otroligt kärleksfull mot alla. Han har alltid varit så fin i sättet, speciellt mot mormor. Olle är guld värd.

Sedan så är det ju Kicki, festens huvudperson. Det har alltid känts som att Erssons familjen har varit min "extra familj", man har alltid känt sig välkommen hemma hos dem och Jenny är verkligen som min syster.
Hon är världens underbaraste dessutom, hon är min bästa vän. Hon har alltid funnits där, enda sedan jag var nyfödd.
Jag har alltid kunnat lita på henne, man kan säga vad som helst till Jenny. Hon skulle aldrig föra det vidare.
Jag hoppas att Jenny läser detta, så att du får veta hur otroligt mycket du betyder för mig.
Jag är precis som Fanny, jag är inte direkt den som säger Jag älskar dig, till alla.
Det är för starka ord för mig, men Jenny, jag ÄLSKAR verkligen dej, du är som min syster.

Det var verkligen en lyckad fest, men det var någon som fattades. Det fanns ett tomrum som ingen riktigt kunde fylla.
Det var lilla moppin som fattades, lilla fina moppin. Men han var iallafall med på bilderna som visades.
Det var som mormor sa igår när vi var där; Jag satt där och tänkte, vad skulle Harry ätit om han varit här (det var en supergod taco buffé)?
Ja, han skulle förmodligen fått en alldeles egen tallrik med lax och kokt potatis.
Min lilla moppin, som var så speciell på alla sina underbara vis. Du fattas mormor, du fattas släkten och du fattas mig. Saknaden kommer aldrig att försvinna, men alla fina minnen kommer leva kvar.
Som när det var Majbrasa förra året, och moppin bara hade en tunn tränings jacka på sig, och sin lilla söta keps.
- Men morfar fryser du inte?
- Nej, det är sommar.
Han var så söt, vår lilla morfar, släktens överhuvud.
Kan inte förstå att han är borta...

Jag har en massa bilder som jag ska lägga in, men T har kameran på jobbet.

Nu är förresten Sebbe feberfri, så imorgon blir det dagis igen.

Och Cillisen har åkt hem, saknar henne. Men man vänjer sig, jag har saknat henne varje dag i 10 år snart.
Det är jobbigt att inte ha sin syster nära, tur att jag har min underbara sambo och min fina son,Min vackra mamma och gulliga pappa.
Och min syster Jenny, ni betyder ALLT för mig.

Nu ska jag avvika, ska försöka mata Sebbe.

Dag 15.

Nu är jag inne på min 15e dag av LCH dieten.
Jag känner mej piggare och gladare än på mycket mycket länge.
Jag har tappat hele FYRA KILO på bara två veckor. Det känns helt fantastiskt!
Jag provade mina favvo byxor, som var för små sist jag hade dem, nu var de nästan för stora. Jätte kul :)

Jag känner mej verkligen på gång, och jag hoppas att fler folk börjar med denna diet. Den är super bra!

Sleepless in Sundsvall.

Ja det har varit en lååååång natt med  lite sömn inatt.
Sebbisen har vaknat och hostat o snorat och absolut inte velat somna om.
Känner mej rätt så trött, men kan inte sova mer nu...

Sedan så hade vi hyrt The Grudge 2 som vi tittade på igår. Usch jag förstår fortfarande inte VARFÖR vi hyrde den.
Vi såg den första på bio, det var den absolut vidrigaste film jag någonsin sett. Jag har ALDRIG varit så rädd förut.
Men igår var det T som var mest rädd, han satt och rös hela filmen igenom.
Jag tyckte mest att jag såg Kyoko överalllt, i alla fönster och speglar.
Och när det var 4 minuter kvar av filmen så började den hacka, super kul att inte få se slutet.
Det är det värsta, att inte få veta hur den slutar...
Vi är nog rätt dumma som utsätter oss för The Grudge, när vi vet hur rädda vi blir.

Idag ska vi åka ut till Fagervik för hjärtat ska sova där. Vill inte alls lämna honom, men har man lovat så har man.
Han har en jättehemsk hosta idag, min lilla älskling.

Nu ligger de i sängen och myser, mina två favorit killar, mina änglar. Så fina, så underbara.
Och det bästa? De är bara mina :]

Påsk.

Nu är det åter Påsk.
Sebbisen min gullis är fortfarande sjuk, så synd om honom. Han är så liten o vägrar äta :[

Igår var vi hos morsis o åt, jätte gott o jätte mysigt.

Ikväll ska vi till min lilla farmor, och imorgon ska vi på fest.
Då ska Seb sova hos sin farmor, åhhh kommer sakna honom.

Har nyss tränat, var jätteskönt! Det känns oxå väldigt skönt att jag äntligen kommit igång med min träning+diet!

Nu ska jag försöka mata Seb, får se hur det går.

GLAD PÅSK!

Follow your heart.

Kan den aldrig försvinna? Tycker synd om älsklingen.
Han sover så dåligt, och han hostar så man tror att han skall kräkas.
Vi har tid på VC kl 10.40, så då får vi se vad de säger.

Tänkte gå ner på stan en sväng, om Sebbe ligger i sängen hemma eller i sin varma sköna vagn spelar ju ingen roll. Ska träffa min syster och min vän Nina.

Läste ett inlägg, om att bara glida genom livet. Ärligt talat så tror jag inte att någon bara glider genom livet.
Jag tror att alla går igenom tuffa saker. Även om de är av olika slag.
Jag har själv inte gått igenom en massa heart-aches med en massa killar, och det är jag stolt över.
Jag vill inte ha en miljon killar i min historia, och that's it.
Jag hade turen att hitta min soulmate, redan när jag var 15, och han har gett mig så otroligt mycket.
Men bara därför anser inte jag att jag "glider runt på en räkmacka". Det har hänt en massa andra, rätt uppslitande saker i mitt förhållande och i mitt liv. Men jag tänker inte skylta med det här.
Jag hade tur att hitta min livskamrat på en gång, andra får vänta en life time innan han/hon dyker upp.
Men jag är säker på att det någon gång händer alla.
Men sedan tror jag oxå att det beror på vad man är redo att "ge upp".
Man har alla ett VAL i livet.

Jag har blivit tvungen att stå vid den där hemska avtagsvägen, några gånger i mitt liv.
Och jag har alltid valt att följa mitt hjärta. Och det har tagit mig hit, där jag står idag.
Om jag hade valt den andra vägen, då hade mitt liv troligtvis sett helt annorlunda ut idag.
Och jag är SÅ glad att jag följde mitt hjärta, och inte lyssnade på vad alla andra sa.
Även om hjärnan sa en annan sak, så är det alltid hjärtat som talar om vad man känner.
Även om det är totalt ologiskt, så tror jag att man blir olycklig om man inte följer det man verkligen känner i sitt hjärta.

Det är, och kommer alltid vara mitt motto i livet.
"Följ ditt hjärta, allting som händer har en mening"

My precious baby.

Fick en av mina föräldrar tidningar med posten idag.
Medan Sebbe sov brevid mej i soffan började jag läsa en artikel om en mamma som förlorat sin 6 åriga son i cancer.
Tårarna rann när jag läste det, och jag satt och höll min hand på Sebastians varma mage.
Och tittade på honom, hur vacker och hur underbar han är min son.

Allt som oftast är man inte tacksam för det man har. Och man tar inte vara på alla stunder man har tillsammans.
" Nej jag hinner inte göra det, jag måste städa", "jag hinner inte leka nu, jag måste tvätta" osv.
Och innan man ens hunnit blinka så finns det inga mer stunder, då kanske vår tid runnit ut.

Från och med nu ska jag ta tillvara på ALLA stunder tillsammans med min underbara son.
Jag ska aldrig säga att jag inte har tid att gosas eller att leka.
För när vårt liv tagit slut, vem minns då hur mycket eller hur lite man städade eller diskade?
Det man minns är de stunder man hade tillsammans. Alla minnen som man delar med varandra, och som alltid kommer att finnas i ens hjärta.

image41

Jag är så så tacksam för att Gud skänkte mig ett så underbart barn. För att han är välskapt och friskt.
För att han har en sådan underbar personlighet, är så otroligt social och alltid glad.
Han är min absolut största gåva i livet, han ÄR MITT LIV.
Jag föddes för att vara hans mamma, för att göra honom lycklig.
Det är en sådan enorm gåva, att varje morgon få vakna och se hans vackra ansikte, och veta att han är min son,
att jag är hans mamma.
Att snusa in sig i hans underbart mjuka hår när han ligger brevid mej och skall sova.
Att se allting han lär sig, att se honom utvecklas dag för dag.



He's my precious baby, my wonderful son, and I LOVE HIM TO BITS!!!!!

"Han har allt som jag älskar, inget är större än det här, du lyfter mig upp och ger mig vingar, genom allt är jag där"

En ny dag.

Jag har nu klarat 10 dgr av min "diet". Har faktiskt inte bestämt hur länge jag ska hålla på.
För om jag nu går ner till min ideal vikt så är det kanske inte så bra o börja äta vanligt igen...
Då lär man ju gå upp alla kilon igen.

Kommer nog bli tvungen att fuska lite på Söndag, för då ska vi på fest... Men för övrigt så går det faktiskt oväntat bra.

I måndags gjorde jag en otrooooligt god broccoligratäng och så åt vi kassler till. Det godaste jag ätit på mycket mycket länge. mums!
-
Sebbe är iaf lite bättre idag. Han sov inte så värst mkt inatt heller, o strax innan 06 så fick han komma över till mig.
Då somnade han om och vi båda sov till kl 09!!!! Så skönt och mysigt :) Han har fortf lite feber men nu har han fått lite alvedon så han orkar iaf leka lite. Min älskling.

Sitter i mitt knä nu, och snuttar med sin snuttis. Han är så ooootroooligt mjuk, åh jag kan inte sluta gosa med honom. Min lilla ögonsten, min Sebastian.


Happy people have no stories.

Läste det någonstans.

Om jag nu räknas till en av de lyckliga människorna, så är jag hellre a happy girl without lots of stories than a unhappy girl with lots of stories. Yes, thank you!

Ibland känns det som att vissa människor bara har stannat kvar in the past, man undrar hur de en gång kunde vara din bästa vän? Vad man hade gemensamt?

Jag har inte många vänner, men de få vänner jag har, de betyder så mycket för mig.

Sitter och tittar på min älskling, han ligger o sover i vår säng. Han är så sjuk idag min bubbe, åh jag älskar honom så.

På Torsdag kanske jag ska träffa Ninis, ska bli kul, har inte träffat henne på länge. Hon är så söt :)

Jag pratade med C förut, hon undrade om jag skulle ha barn snart.
Åh vad jag skulle vilja det. Jag vill ha en liten Isabelle,eller en liten mini Sebbis till :)
Om jag bara kunde få ett fast jobb, då skulle det inte vara några problem.
Jag vill ha ett vår/sommar barn, född i Maj eller Juli.
Sebbisen skulle bli världens bästa storebror.

Måste avlägsna mig, got stuff to do...

Förkyld liten älskling.

Idag är bollen och jag hemma från dagis och jobbet.
Sebbe är jätte förkyld.
Han har inte sovit många timmar inatt, och jag o Tob ännu mindre.
Han har inte kunnat andas genom näsan och har haft en hemsk hosta.
Imorse hade han feber, så då bestämde jag mig för att stanna hemma med honom.
Vilket var tur att jag gjorde, för nu är han så ynklig och liten, min lilla älskling.

Han ligger i vår säng och tittar sig omkring, han ser så sjuk och trött ut.
Förut var han på väg att sätta sig upp, och mitt i rörelsen så somnade han. Åh min gosis.
Vi låg o myste och han sov mellan 06-09 förut, det var så mysigt. Han blir så gosig när han är sjuk.
Men han var varm som en kamin, lill stackaren.

Igår kom Cillus hem, hon o pappa kom hit o fikade en sväng. Det var trevligt, tyvärr var ju Sebbe både lite sjuk och väldigt väldigt trött, så han var inte på sitt bästa humör.
Carro var oxå här o hälsade på, så igår var det fullt hus, trevligt!


Åh jag vill ha nya jeans! Alla mina jeans sitter så konstigt, de är för stora och konstiga. Och dessutom gamla!

Men men, vi ska ju flytta och betala dubbla hyror, så det får ta och vänta.


Var nog meningen att jag skulle träffa Cilla idag, men jag tror hon ska till farmor, och jag vill inte att Sebbe ska smitta ner henne. I julas gjorde han det, och hon blev så otroligt dålig, min lilla farmor.

Nu har Sebbe mekat lite i sina byxor, så jag måste sluta...


Min skatt!

Har precis hämtat Sebbe. Har saknat honom så. Visst är han världens finaste???

image40

Frestelser!

Denna helg har jag varit tok sugen på Gröna Gelé grodor. Och Tobbe har vräkt i sig sitt godis alldeles brevid mig i soffan. Men men, jag klarade mig genom helgen tillslut....

I Fredags testade jag ett recept som jag hittat på internet, "Lasange", med köttfärsås,grädde,ägg och ost.
Det var så himla gott!!! Tillochmed Tobbe tyckte om det. :)

I Lördags gjorde vi kyckling i ugn, och jag åt kokta grönsaker till och Tobbe åt pommes.

I går fyllde Pontus 15 år, så då hade de lagat fläskfile o potatis sallad. Som tur var hade de gjort en vanlig sallad oxå, som jag kunde knapra på.

Men på kvällen var både jag o Tobbe så hungriga, så då gjorde vi en omelett....

Ställde mig på vågen igen igår, nästan 2 kilo har jag nu tappat på bara en vecka. Tyvärr varken syns eller känns det någonting ännu :(

Var även o tränade i Lördags, men min älskade combat var inställd. Så det var bara o hoppa upp på en spinning-cykel o trampa på. Men det blev ett himla bra pass ändå, för Tobbes hemska arbetskompis var där.
Han som i höstas frågade mig om jag var med barn, när vi var på Aveny. ahhh!!! Så då kände jag mej lagomt irriterad, och tog i ännu mera :]

Idag ska jag prova på en Broccoli-gratäng till middag. Har inte bestämt vad jag ska ha till ännu, vilket kött alltså...
-

Och angående Sebbes vattkoppor, så var det falskt alarm. Såååå sköönt! Tyvärr är han väldigt hostig på natten, men jag hoppas han slipper feber. Har inte råd att vara hemma!

Nej, gotta go now. Seeees.

RSS 2.0