Lovade att berätta när det var bebis dags ;)

Och det är nog dags ganska snart, jag har värkar som kommer tillbaka ca va 10-15 minut, och slemmisen har släppt.
Vi får se hur det går, om det blir bebis idag eller om det avtar, förmodligen  blir det en mini ikväll eller under natten *Wihooo*

...

Kom någon gång då lilla lilla mini, jag orkar inte vänta längre.
Din storebror, pappa och mamma längtar efter dig!!!

V 40!!!

Nu går vi in i det som skall vara den sista graviditetsveckan, på Fredag går tiden ut.



Jag hade en föreställning om att ärtis kanske redan skulle kommit till oss vid det här laget, satsade på 30 augusti, men så blev ju inte fallet.
Nu har jag ställt in mig på att gå över tiden, hoppas jag inte går alltför länge bara, med Sebbis gick jag 6 dagar över tiden. Varje dag känns redan som en evighet, jag vill att vår nya familjemedlem ska komma till oss NU :]

Första veckan hemma har varit bra, jag mår SÅ mycket bättre nu när jag får vara hemma o ta det lugnt.
Min rygg mår mkt bättre, och mina fötter sväller inte ens upp, helt fantastiskt och helt underbart!

Nu försöker jag förbereda mig mentalt för att jag ska gå igenom en förlossning igen, jag har som jag skrivit tidigare inte riktigt förstått själv att jag verkligen ska få ett till barn, att jag ska få vara med om det miraklet igen.
En sak som jag kom på bara här i veckan är att jag inte har fixat så jag kan använda mig av TENS denna gång, vilket hjälpte mig mycket under värkarna sist, men det får väl gå ändå.
Man hinner som inte tänka o förbereda sig lika mycket när man har en underbar liten Sebbe att ta hand om under tiden.

Well... får väl se om detta blir sista magbilden, Sebbe gissade att bebisen skulle komma på Onsdag, mamma trodde på den 15 då det är min dopdag, jag tror ingenting. jag bara väntar o väntar o väääääntaaaaar.

V 39.



Nu är vi inne i vecka 39, snart är vi i mål, eller är vi det?
Hade ett allvarligt snack med mini imorse, om att storebror, pappa o mamma minsann längtade efter honom/henne så nu får du gäääärna komma ut till oss.
Men jag vet inte om den lyssnade på mig, jag har en känsla av att jag kommer gå över tiden... men men man vet aldrig, är ju inte direkt jag som bestämmer :]
J skulle följa med på en prommis runt Sidsjön till veckan, så då får vi se sedan :]

***
Idag var vi ut på Barnenshus för att köpa en ny bilbarnstol till Sebbis som de annonserat om, men självklart så var de slut, hoppas de får in mer nästa vecka.

Nu har vi precis lagt älsklingen, han är så härlig min lilla hjälte.
- Pappa är glad, jag tycker om dig pappa, tycker om mamma också ♥

 Syns det någon likhet? ;)

.:Mini:.

Imorse var jag och T på MVC för att kolla att mini mådde bra.
Allt såg tipp topp ut, ärtan hade förflyttat sig ner i bäckenkanalen, så nu är det bara att vänta tills han/hon bestämmer sig för att komma ut till oss.
Visste nästan att han/hon flyttat sig neråt då jag känt att det spänt, tryckt o dragit neråt.
Nu närmar det sig :] LÄÄÄÄNGTAAAAR!!!

Hjärtslagen låg på 136 denna gång. spännande :]


V 38

 

Så är det en ny graviditetsvecka igen, nu går vi in i vecka 38, vi har alltså gått 37 hela veckor jag och min mage :)

Nu är det inte långt kvar, men varje dag känns som en evighet då jag är så tung, uppsvälld och trött just nu.
Tur det bara är en arbetsvecka kvar, sedan ska jag vara hemma tillsammans med min älskade Sebbis och bara mysa med honom innan hans lillebror eller syster kommer till vår familj :) *Vi längtar*

Ännu mera uppsvälld :[



Helt sjukt, under tiden vi satt o åt+fikade goooooood kladdkaka hemma i Kismets nya fiiiina lägenhet så bara kände jag hur mina fotleder och vader svällde ännu mera.
Så nu när jag skulle åka hem var de enorma, de har blivit ännu mer svällda sedan det tidigare inlägget.
Jag hoppas verkligen att detta betyder att ärtis vill titta ut snart, för jag kan knappt gå när det är såhär, än mindre få på mig några skor.

Nu har jag smörjt mig med cooooooling gel som jag fått av Jenny, hoppas det hjälper lite iallafall.

Nu blir det nåt avsnitt av Mordkommissionen, sedan sängen!

Bigfoot Olsson.

Yep that's me!
Oh my vad mina fotleder+vader svällt upp på jobbet idag, det bara stramar och bränner i dem.

 

Bildbevis, lägg speciellt märke till den vänstra fotleden, den har samma storlek som resten av mitt ben.... hua.

Nu ska jag åka till Kismet med mina fetto fötter. herrå.

Entering w 37...


Det senaste veckan känns det som att alla sorters krämpor bara tagit tag i mig och kastat omkull mig med full styrka.

Min rygg värker mer än någonsin, mina fötter sväller upp av ingenting, min halsbränna har blivit värre, idag svällde tillochmed mina händer upp. Jag kunde knappt stänga min hand, då bara stack det i den, helt sjukt............

Dessutom har jag så svårt att hitta en skön sovställning, ligger jag på rygg kan jag inte andas, ligger jag på vänster sida mår jag illa så det känns som jag ska kräkas, det enda som fungerar okej är att ligga på den högra sidan, men då ligger jag bortvänd från T och hur mysigt är det, men men han får stå ut med det tills mini kommit.

Känns som jag bara klagar på allting just nu, men det är verkligen så att allting har kommit på en gång nu på slutet.
Kommer verkligen inte ihåg att det var såhär jobbigt med Sebbis, då var jag bara lycklig och mådde bra.
Nu längtar jag sååå tills jag får tillbaka min vanliga kropp, och tills vi får se vår nya familjemedlem.

Tur man har saker att se framemot, och att man vet att detta "tillstånd" är övergående :] och att resultatet kommer vara så fantastiskt!


På Tisdag ska jag hem till K tillsammans med mina arbetskompisar, få se den nya lägenheten o säkert äta en massa gott fika :)
Och på Onsdag ska jag träffa Erica och lille William, som redan hunnit bli 5 månader!
Sedan ska älsklingen sova hos mormor/morsis och jag och T ska gå på premiären av ARN :]
Så den näst sista arbetsveckan kommer nog bara flyga iväg...


Jobbig dag...

Ahhh vad jag är trött idag...
Har legat o små slumrat på soffan ikväll, älsklings hjärtat (Sebbe) kom med en filt o bäddade ner mig och ville ligga o mysa med mig *Kärlek*

Förövrigt så har det varit en rätt jobbig dag... Jag har haft enorma sammandragningar, värre än sist.
Var helt säker på att "Ikväll kommer det en bäbis", men nu när jag sovit o vilat en stund på soffan så har de lugnat ner sig, så det verkar som att det iallafall inte blir någon bäbis ikväll eller imorgon för den delen heller.

Annars så känns det rätt jobbigt att inte kunna hjälpa till på jobbet. Jag tar allting i min egen takt, men jag känner mig verkligen otillräcklig och som att alla andra får jobba ihjäl sig och jag bara går runt o dräller.
Visst hinner jag göra en del skador, men jag gör ju inte det man blir stressad utav, och det gör att jag känner mig som en dålig arbetskamrat :[
Men what to do? Jag kan inte stressa, jag får inte stressa. Jag måste tänka på mig själv och vår lilla bäbis...

V 36

Idag går vi in i en ny vecka igen, vecka 36.



Längtar tills mini kommer, snälla kom snaaart!!!!

Känns just nu som jag bara går runt o väntar, tänk om jag går över tiden två veckor, då blir det en lååång väntan.
Min rygg orkar inte så länge, och jag längtar efter att få nosa på en bebis oxå :)

Bebisen just nu...

Nyss hemkommen fr ett besök på MVC, allting såg bra ut.

Hjärtslagen låg på 142 slag/minut
Mitt SF mått ligger på 32.
Bebisen är inte fixerad, tydligen blir den sällan det för andragångsföderskor.
Just nu hade ärtan huvudet neråt och ryggen låg på vänster sida och de små benen oxå :]

Jag ligger precis på normal kurvan, tidigare låg jag en bit ovanför, men nu har magen lugnat ner sig lite.
Den växte ju väldigt fort i början, men nu börjar den bli normal :]

Sebbis tyckte det var väldigt spännande att höra bebisens hjärta igen,
- Bebisen säger donk donk.

Hihi min sötis nos :)

Nu ska vi snart ner på stan o träffa Solmaz *Längtar*

V 35



Ja nu går vi in i vecka 35, lite drygt en månad kvar tills ärtan är beräknad alltså.
Jag börjar bli sjukt tung nu, jag orkar knappt gå snart, och det är mina stackars fötter som får ta all stryk.
Längtar verkligen tills den lilla kommer till oss, och vi får se vem den lilla busisen är :] Plus att jag inte orkar vara såhär stor längre....

Jag hittade ett par gamla snygga Lee jeans idag som jag faktiskt fick igen helt i midjan (!), jag förstår inte hur tjock jag måste varit när jag köpte dem. Vilket var ca 2 månader efter Sebbis föddes. Så ska det INTE vara nu.
K har nämligen lovat att ta med mig på sina träningsrundor när hennes bebbe kommit i oktober, så då kommer jag förhoppningsvis ner liiite snabbare denna gång :]

Men men nu ska vi inte tänka på det, utan nu längtar vi bara efter det lilla underverket i min mage, Sebbisens lillebror eller lillasyster :]

V 34.

Nu går vi in i vecka 34.



Känns som denna graviditet bara skenat iväg, nu är det snart bara en månad kvar, kan knappt förstå det.
Har svårt att förstå att jag ska gå igenom en förlossning till, jag kan liksom inte få in det i mitt huvud.
Det är inte så att jag känner mig nervös eller nånting, jag har bara svårt att förstå att jag faktiskt ska bli tvåbarns mamma.
Jag är mest nervös att jag kanske inte ska hinna in i tid, eller att det skulle bli ett kejsarsnitt, för det vill jag verkligen inte!

Well well, mamma sa oxå idag att hon tyckte att magen sjunkit lite, men jag vet inte, kanske kanske inte... ärtis rör iallafall fortfarande på sig, så ännu är det nog inte dags iallafall. Men för säkerhets skull så har min älskade T satt ihop spjälsängen, så nu står det uppställd i vårt sovrum, och vi har ordnat barnvakt för Sebbis då det blir dags :)

Jag är så nyfiken på vad det är, om det är en pojke som jag tror eller om det är en liten flicka.... :)

V 33

I Fredags var vi på MVC hela familjen och lyssnade på ärtans lilla hjärta.
Mellan 125-130 slag per minut bankade det lilla hjärtat på denna gång :]
Sebbis var fascinerad och fundersam när jag låg där på sängen med magen i vädret ;)



Sammandragningarna kommer o går, ibland gör de jätteont och ibland känns de bara lite.
Men jag tar det lugnt och gör så gott jag kan.

Mina fötter sväller mer och mer, speciellt de dagar då jag gått mycket och då det är varmt.

Sebbis tror att bebisen är en pojke, igår sa han: En pojke, en orange.
ha ha han är så söt min lilla prins :]
Och jag tror precis som honom att det är en pojke, dock inte en orange ;p

Ordinerad vila.

Jaha, så var man ordinerad en massa vila då.
Ringde BM imorse för att fråga lite om mina sammandragningar, samt berättade att jag mådde illa och att de kom tillbaka så fort jag satte min fot på jobbet imorse.
Det kunde komma av att man är stressad, varit upprörd, burit för tungt osv. (allt stämmer in på mig....)
Hon ordinerade mig två-tre dagars vila, så skulle det förhoppningsvis gå till sig av sig själv.
Om jag inte åkte hem o tog det lugnt så fanns risken att vår lilla ärta skulle komma alldeles för tidigt, och 8-9 veckor är alldeles för tidigt sade hon.

Så det var bara att packa ihop och åka hem, när jag kom hem somnade jag som en stock på soffan, och sov i nästan 4(!) timmar. Sedan åt jag lite lunch, och gick ut o satte mig i solen och läste min nya tidning som kom väldigt lägligt i brevlådan idag :)

Just nu mår jag okej, jag har inte alls så ont av sammandragningarna som igår, men de kommer lite då och då, magen blir som en hård boll, för att efter en liten stund slappna av igen.
Men ärtisen rör på sig iaf, ungefär som att den tar spjärn mot ena sidan och trycker ut sitt huvud eller sin lilla rumpa :) Det är iaf så det ser ut och känns :)

Ja ja, vad kan man göra, det viktigaste är ju att ärtisen mår bra och att ingenting händer med honom/henne.
Förhoppningsvis kan jag jobba iaf på fredag, och sedan är det ju semester så då får jag vila upp mig innan de tre sista veckorna på jobbet...

Stanna kvar en stund till bäbis...

Idag blev jag tvungen att åka hem tidigare från jobbet.
Jag mådde illa och hade rätt kraftiga sammandragningar, som gjorde jätte ont.
Jag vill inte att bäbisen ska komma ännu, är ju över 8 veckor kvar :/

Jag hade aldrig några tidigar förvärkar med Sebbisen, men jag vet inte vad det här är. D
Förra veckan hade jag små små sammandragningar i slutet av veckan, men det var inte alls samma sak idag, nu gjorde det nämligen riktigt ont.

Jag vill inte att ärtisen ska komma riktigt ännu, 8 veckor är alldeles för tidigt.
När jag kom hem lade jag mig och sov i två timmar ungefär, och nu har sammandragningarna avtagit en aning.
Får se om de återkommer imorgon, då måste jag ringa BM och höra om det är normalt.
För som sagt så hade jag aldrig några förvärkar när jag hade Sebbe i magen.

Kanske beror det på att jag är så trött, stressad, att jag varit så upprörd under helgen, men vem vet.
Hursomhelst så får min lilla ärta gärna gärna stanna i min mage minst 5-6 veckor till innan det kommer till oss :)

Nu ska jag snart äta lite Ben o Jerry glass *mums*

Ps. Saknar Sebbisssss................ ds.

V 30



Ny bebis vecka, och magen växer,
Kan verkligen inte minnas att Sebbis var såhär livlig när han låg i min mage, ärtisen buffar o knuffar dygnet runt.
Det känns ibland som att magen ska spricka och att han/hon ska fara ut genom magen... haha.
Det är jätte jätte mysigt, älskar att sitta o känna på min mage, vi längtar så efter den lilla bäbisen.
- När kommer bäääbiiisen? sa Sebbe häromdagen :)

V 29

                                                             
Ny vecka, och ny bild på magen.
Den växer så det nästan knakar, och bäbisen inuti är en riktig riktig liten vilde, rör på sig konstant oavsett om jag sitter,ligger eller står.
Det är underbart att vara gravid, så mysigt att känna den lilla bäbisen röra sig i magen, och det är ju faktiskt oxå den enda gången som man slipper tänka på att man måste dra in magen ;)

Det enda som är jobbigt just nu är mina fötter, som sväller mer och mer,blä :(

V 28

Idag går vi in i en ny vecka igen. Magen växer och ärtan blir bara vildare o vildare :)
Ikväll kände Sebbis en spark, jag höll hans hand mot magen och tryckte lite löst, då sparkade ärtan tillbaka på Sebbes lilla hand "Käääände" sa Sebbis då ;]

 

Tidigare inlägg
RSS 2.0