Anna-Matildas

Helgen har varit fin.
Vi har varit på Pontus konfirmation, Lördag+Söndag.
Han bar korset och han var så fin, lill-Pontus. Jag är så stolt över honom, det känns verkligen som att han är min egen lillebror, tycker så mycket om honom.

På Söndagen tog vi nattvarden, och när jag satte mig i bänken efteråt tänkte jag på moppin.
Att på småtjejernas konfirmation satt han framför mig, han var så söt i sin marinblå kavaj.
Det kom några tårar, Tobbe tog min hand och jag tittade på Sebbe.
Åh ibland kan jag verkligen se morfar i honom.

Jag känner mig även besviken på en person, som jag i hela mitt liv tror mig har varit nära.
Men som de nu visar sig, bara talar osanning, och jag känner  mig så ledsen.

Nu sitter jag här på jobbet, vi kan ingenting göra, vi har datastopp... suck.

I går ringde Solmaz, det var så underbart att prata med henne, saknar dej min fina lilla gumma, jag älskar dej så!!!

Ska ta o mejla Jenny o höra om hon vill ta en prommis ikväll, är ju fortf förkyld så kan inte träna :[

Btw, så saaaaaknaaaaar jag min lilla hjälte just nu, Sebbe alltså. :)