Sommarens sista suck.

Det känns som sommaren klänger sig fast, att den värme som varit nu är sommarens sista suck.
Och jag börjar få lite panik, det är snart september. Snart kommer månaderna som är de värsta på hela året, de mörka månaderna som jag får kämpa för att hålla mig ovanför vattenytan och inte trilla ner i mörkret, ledsamheten, ångesten. Det är vad mörkret gör med mig, oktober o november är värst. Förra året klarade jag mig, då jag var inne i ett lyckorus efter att fått tillbaka livet igen efter olyckan, men iår... då får jag nog kämpa med näbbar o klor.

Därför försöker jag klamra fast vid värmen och solen, njuter av sommarens sista suck.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0