Entering w 37...
Det senaste veckan känns det som att alla sorters krämpor bara tagit tag i mig och kastat omkull mig med full styrka.
Min rygg värker mer än någonsin, mina fötter sväller upp av ingenting, min halsbränna har blivit värre, idag svällde tillochmed mina händer upp. Jag kunde knappt stänga min hand, då bara stack det i den, helt sjukt............
Dessutom har jag så svårt att hitta en skön sovställning, ligger jag på rygg kan jag inte andas, ligger jag på vänster sida mår jag illa så det känns som jag ska kräkas, det enda som fungerar okej är att ligga på den högra sidan, men då ligger jag bortvänd från T och hur mysigt är det, men men han får stå ut med det tills mini kommit.
Känns som jag bara klagar på allting just nu, men det är verkligen så att allting har kommit på en gång nu på slutet.
Kommer verkligen inte ihåg att det var såhär jobbigt med Sebbis, då var jag bara lycklig och mådde bra.
Nu längtar jag sååå tills jag får tillbaka min vanliga kropp, och tills vi får se vår nya familjemedlem.
Tur man har saker att se framemot, och att man vet att detta "tillstånd" är övergående :] och att resultatet kommer vara så fantastiskt!
På Tisdag ska jag hem till K tillsammans med mina arbetskompisar, få se den nya lägenheten o säkert äta en massa gott fika :)
Och på Onsdag ska jag träffa Erica och lille William, som redan hunnit bli 5 månader!
Sedan ska älsklingen sova hos mormor/morsis och jag och T ska gå på premiären av ARN :]
Så den näst sista arbetsveckan kommer nog bara flyga iväg...
