Anna-Matildas

I tisdags på babysången började jag känna mig riktigt hängig, jag blev trött, frös och fick ont överallt.
Så när A fått banan och jag druckit en kopp te så ringde jag efter T som fick komma och hämta oss.
När vi kom hem så kollade jag om jag hade feber, och den visade på 39,2.
A var lite småtrött efter natten, så vi lade oss att vila.
Mano hämtade Sebbis på dagis och stannade med honom tills T kom hem.

På kvällen blev jag sämre, mådde så otroligt dåligt orkade knappt hålla mina ögon uppe.
Och jag kände att halsen började göra ont.

Vi har verkligen världens bästa familj, så eftersom jag omöjligt kunde ta barnen på Onsdagen, och så T skulle slippa vara hemma så kom Mano och hämtade barnen 08.30 och skjutsade Seb till tandläkaren och dagis, sedan var hon med Alex hela dagen.
Min kära mamma hämtade Sebbis sedan på dagis och spenderade eftermiddagen med honom tills T kom hem.

Ju längre onsdagen gick dessto mer värkte min hals, fick inte ens ner vatten.
Så på kvällen ringde jag primärvårdsjouren och fick komma dit direkt, Mano & S var med pojkarna så T kunde skjutsa mig. Där fick jag mina misstankar bekräftade, jag hade streptokocker i halsen/halsfluss.
Blä!

Natten till Torsdagen var bland de värsta nätterna jag upplevt, jag hade så ont så att smärtorna i halsen verkligen gick att jämföra med förlossnings smärtor. Vidrigt!

Dessutom har A inte mått riktigt bra, han har varit risig i magen och haft lite febern. Nog vaccinationen som spökar.

Igår & idag har T varit hemma och tagit hand om barnen.

Nu är första gången jag orkar sitta upp, och imorse fick jag tillochmed i mig en macka, wihooo!
Så jag är mycket bättre idag, skönt.

Men ikväll skulle jag ju varit på årets julfest med jobbet, men men är man sjuk så....

Hoppas ni får en trevlig helg. Själv ska jag fortsätta vårda min hals och tvinga i mig de ENORMA penicillin tabletterna som jag ska äta i 10 dagar (fattar INTE varför man gör sååå stora tabletter till de som har halsfluss... dumt dumt.).