Trotsboken!
Om någon ska köpa en julklapp till mig så får ni ett tips här, jag vill ha och är i stort behov utav TROTSBOKEN!
***
Morgonen började så så sååå bra, Sebbis var på bra humör, han kom in till mig och vi låg o gosade en stund innan klockan ringde. Då gjorde vi välling och öppnade hans adventskalendrar, efter det vaknade A och fick lite mat.
Allt var frid och fröjd, ända tills jag gick in i badrummet och började göra mig iordning.
Då hör jag ett skärande skrik och sedan hysterisk gråt. Det är Alex som gråter, han grät så häftigt så han inte fick åt sig andan. Jag sprang in till dem och frågade Sebbe vad han gjort, han vägrade svara, tillslut svarade han att han kastat lego. Och mkt rikigt så har han kastat en STOR legobit på Alex, han har ett jack i ögonbrynet som det blöder lite från.
Men det har slutat blöda, så jag hoppas det inte blir något ärr :[ Lillvännen.
Jag känner mig sååå maktlös, och vad jag än säger verkar bli fel.
Han är såå liten och jag älskar honom sååå, men det är sååå svårt att vara mamma. Det är verkligen det ultimata testet!
Igår var morfar med Sebbis då vi var ute o handlade lite julklappar, Sebbis hade slagit sin tå i byrån, han visade mig såret imorse *Älskling*
Jag önskar verkligen att Sebbis kunde förstå hur mycket vi älskar honom, och att han är prio ett.
Jag önskar att man visste hur han tänker och känner, så att vi verkligen kunde hjälpa honom igenom denna period på bästa sätt.
När jag ser på Sebbis, och när jag håller honom i min famn... ja det är kärlek. Han ger mig mening i livet, och när jag tänker tillbaka så förstår inte jag hur vi kunde leva och vad vi gjorde innan han kom in i vårt liv.
Imorse innan lego-kastandet så låg vi alla tre i sängen, Sebbis, Alex och jag och vi bara låg och kramades, det... det är verkligen livet, och just då i den stunden, det är total lycka.
Trots att det ofta är rätt jobbigt, så är det de fina stunderna man minns, och när de kommer så försvinner allting som är jobbigt.
***
Morgonen började så så sååå bra, Sebbis var på bra humör, han kom in till mig och vi låg o gosade en stund innan klockan ringde. Då gjorde vi välling och öppnade hans adventskalendrar, efter det vaknade A och fick lite mat.
Allt var frid och fröjd, ända tills jag gick in i badrummet och började göra mig iordning.
Då hör jag ett skärande skrik och sedan hysterisk gråt. Det är Alex som gråter, han grät så häftigt så han inte fick åt sig andan. Jag sprang in till dem och frågade Sebbe vad han gjort, han vägrade svara, tillslut svarade han att han kastat lego. Och mkt rikigt så har han kastat en STOR legobit på Alex, han har ett jack i ögonbrynet som det blöder lite från.
Men det har slutat blöda, så jag hoppas det inte blir något ärr :[ Lillvännen.
Jag känner mig sååå maktlös, och vad jag än säger verkar bli fel.
Han är såå liten och jag älskar honom sååå, men det är sååå svårt att vara mamma. Det är verkligen det ultimata testet!
Igår var morfar med Sebbis då vi var ute o handlade lite julklappar, Sebbis hade slagit sin tå i byrån, han visade mig såret imorse *Älskling*
Jag önskar verkligen att Sebbis kunde förstå hur mycket vi älskar honom, och att han är prio ett.
Jag önskar att man visste hur han tänker och känner, så att vi verkligen kunde hjälpa honom igenom denna period på bästa sätt.
När jag ser på Sebbis, och när jag håller honom i min famn... ja det är kärlek. Han ger mig mening i livet, och när jag tänker tillbaka så förstår inte jag hur vi kunde leva och vad vi gjorde innan han kom in i vårt liv.
Imorse innan lego-kastandet så låg vi alla tre i sängen, Sebbis, Alex och jag och vi bara låg och kramades, det... det är verkligen livet, och just då i den stunden, det är total lycka.
Trots att det ofta är rätt jobbigt, så är det de fina stunderna man minns, och när de kommer så försvinner allting som är jobbigt.
Kommentarer
Postat av: Anna
Jag beställde själv Trotsboken från Bokus.com, men fick sedan mail om att den var tillfälligt slut. Fler än vi med trotsiga barn med andra ord! Bit ihop bara och tänk att det är en fas som går över.
Kram
Trackback
