Jag tappade mitt liv...
Idag var sista dagen på min sjukskrivning, från och med måndag börjar jag jobba heltid igen.
Jag har jobbat halvtid sedan i Juli, och innan dess var jag ju helt sjukskriven.
När jag tänker efter på allt som jag varit med om detta år så är det svårt att själv förstå det.
Jag minns olyckan som igår, det kommer minnesbilder hela tiden. Hur smärtan kändes och hur otroligt vidrigt det var att tappa kontrollen av morfinet och det ännu starkare smärtstillandet jag fick.
Och jag kan inte förstå att jag själv faktiskt klarat av detta. Det trodde jag aldrig.
Jag tappade livsgnistan, framtidstron, mig själv för att sedan få tillbaka allting och verkligen uppskatta livet.
Det var nog det som var meningen med allt detta. Att få mig att inse hur oförskämt bra jag har det, hur lyckligt lottad jag är.
Men man kan ju tycka att det var lite väl mycket jag blev tvungen att vara med om för att inse det.
Men det kanske var vad som behövdes.
För jag tror på ödet, och jag tror att allting som händer oss har en mening. Och detta var väl mitt öde.
Nu ska jag åka och hämta mina älskade hjärtan på skolan/dagis. Vilken lycka, att äntligen kunna hämta dem och att få jaga dem, brotta ner dem och överrösa dem med kärlek.
Jag tappade mitt liv men nu har jag verkligen fått tillbaka det i tusenfalt ♥
Och utan min man, min själsfrände Tobbe, hade det aldrig någonsin gått.
Kommentarer
Postat av: mor
Ja, allt har en mening. Jag är så glad att du har det bra och är lycklig. Det gäller bara att försöka komma ihåg det alla gånger som man får motgångar....
Trackback
