Anna-Matildas

Igår fyllde min älskade son 2 år.

Vi firade honom på morgonen, men presenter och sång, vi blev tvungna att väcka honom rätt tidigt så T skulle kunna vara med innan han åkte till jobbet. Sebbis var väldigt trött, det första han sa var: Sebbe soooova.

  

Sedan fick han vara på dagis innan mormor (min mamma) kom och hämtade honom.
På kvällen var det kalas med massa gäster,tårta,kakor,glass och sjukt mycket presenter.
Det slutade med att Sebbe sprang iväg och lekte och T fick sitta själv på golvet och öppna hans presenter, hihi det är inte lätt att vara liten.

 När  ossaj kom och lämnade sina paket så skakade Sebbis på det största utav dem och utbrast högt och lyckligt: LEEEGOOOOO. haha innan han ens öppnat det.

     

 En överblick på alla presenter.

 Coola skinnjackan från farsis.



När jag satt i Sebbis rum med honom i mitt knä och gav honom välling, så sa jag till honom: Min lilla älskade son, tänk för 2 år sedan så var du bara en liiiiten liten bäbis.
Vad tiden går fort, den rusar förbi, det känns som det var igår som Sebastian föddes, som jag och T fick honom i våra armar för första gången. Då stod vi där, utan en aning om hur lätt eller svårt det skulle vara att bli föräldrar, och vi hade ingen aning om hur fantastiskt det verkligen är.
Att vara mamma och pappa det måste vara meningen med livet, det är en underbar känsla, en utmaning och en sådan stark kärlek, som aldrig någonsin kan förklaras. Men alla som är föräldrar vet vad jag talar om.
Det är en sådan enorm kärlek, den går inte att ta på och det är gränslös, man skulle göra vad som helst för sitt barn.
Sebastian är det viktigaste i våra liv, vi älskar dej vår underbara lilla hjälte.