Anna-Matildas

Kan den aldrig försvinna? Tycker synd om älsklingen.
Han sover så dåligt, och han hostar så man tror att han skall kräkas.
Vi har tid på VC kl 10.40, så då får vi se vad de säger.

Tänkte gå ner på stan en sväng, om Sebbe ligger i sängen hemma eller i sin varma sköna vagn spelar ju ingen roll. Ska träffa min syster och min vän Nina.

Läste ett inlägg, om att bara glida genom livet. Ärligt talat så tror jag inte att någon bara glider genom livet.
Jag tror att alla går igenom tuffa saker. Även om de är av olika slag.
Jag har själv inte gått igenom en massa heart-aches med en massa killar, och det är jag stolt över.
Jag vill inte ha en miljon killar i min historia, och that's it.
Jag hade turen att hitta min soulmate, redan när jag var 15, och han har gett mig så otroligt mycket.
Men bara därför anser inte jag att jag "glider runt på en räkmacka". Det har hänt en massa andra, rätt uppslitande saker i mitt förhållande och i mitt liv. Men jag tänker inte skylta med det här.
Jag hade tur att hitta min livskamrat på en gång, andra får vänta en life time innan han/hon dyker upp.
Men jag är säker på att det någon gång händer alla.
Men sedan tror jag oxå att det beror på vad man är redo att "ge upp".
Man har alla ett VAL i livet.

Jag har blivit tvungen att stå vid den där hemska avtagsvägen, några gånger i mitt liv.
Och jag har alltid valt att följa mitt hjärta. Och det har tagit mig hit, där jag står idag.
Om jag hade valt den andra vägen, då hade mitt liv troligtvis sett helt annorlunda ut idag.
Och jag är SÅ glad att jag följde mitt hjärta, och inte lyssnade på vad alla andra sa.
Även om hjärnan sa en annan sak, så är det alltid hjärtat som talar om vad man känner.
Även om det är totalt ologiskt, så tror jag att man blir olycklig om man inte följer det man verkligen känner i sitt hjärta.

Det är, och kommer alltid vara mitt motto i livet.
"Följ ditt hjärta, allting som händer har en mening"